Japanska är inte lätt

Håkan och jag tog några lektioner i japanska innan vi flyttade till Japan och i höstas började jag läsa japanska en gång i veckan. Jag har verkligen inte lätt för språk, men jag kämpar på med japanskan i alla fall, men ibland känns det tyngre än vanligt, som när vi skulle lära oss att räkna.

Japaner använder inte våra arabiska siffror utan kinesiska siffror. Systemet baseras liksom det arabiska på antalet 10, men till skillnad från det, inkluderar det ytterligare tecken för 100, 1000, och 10.000.
   En av de svåra sakerna med japanskt numreringen är att det finns mer än ett sätt att säga varje nummer. "Standard" sättet att räkna från 1 till 10 behandlar siffrorna som matematiska enheter. Det andra sättet att räkna är när man talar om antalet faktiska, materiella föremål. När säger siffrorna i ett telefonnummer som börjar med 123, säger man "ichi ni san". Men räknar man antalet godis du har säger man "hitotsu, futatsu, mittsu ..." och använder en räknare. Men det är inte slut där utan det blir ännu svårare, för olika typer av objekt kräver olika typer av räknare. Men som en icke-infödd är du förlåten om du håller dig till grunderna bortsett från när du pratar om antal personer. På en restaurang måste du säga "hitotsu" på frågan "nan Nin desu ka?" (Hur många personer?), svarar du "ichi" får du, åtminstone för några ögonblick, en tom blick. En människa är "hitori", två är "futari", men efter att det är enkelt, för då lägger man bara till "Nin" till slutet av "antalet" vilket motsvarar en "räknare" för människor.

Läsa och skriva japanska siffror

       一 1 som ett tal, uttalas "ichi", som en räknare "hitotsu".

         二 2 som ett tal, uttalas "ni", som en räknare "futatsu"

        三 3 som ett tal, uttalas "san", som en räknare "mittsu"

        四 4 som ett tal, uttalas "yon", som en räknare "yottsu"

        五 5 som ett tal, uttalas "go", som en räknare "itsutsu"

        六 6 som ett tal, uttalas "Roku (uttala det som" loku "), som en räknare "muttsu"

       七 7 som ett tal, uttalas "nana" eller "Shichi", som en räknare "nanatsu.

       八 8 som ett tal, uttalas "Hachi", som en räknare "yattsu".

       九 9 som ett tal, uttalas "kyu", som en räknare "kokonotsu".

      十 10 som ett antal, uttalas "ju", som en räknare "Toh".

100 uttalas 'hyaku ".

1000 uttalas "sen"

10.000 uttalas "man". Höga numreringen på japanska baseras på uppsättningar av fyra nollor i stället för tre vi är vana vid. Därför är en miljon "hyaku man" ("hundra tio tusen"), 2 miljoner är "ni hyaku man".

Att sätta dessa tecken tillsammans är ganska enkel. 11 är 十一
21 är 二十一. 
När du kommer till de hundratals saker och ting börjar bli tydligt otympligt.
Testa dig själv med denna:   二百五十から五,
hur enkelt som helst eller hur, 255.


Högre siffror blir inte nödvändigtvis längre nummer. Saker och ting är enklare ju närmare du är den grundläggande enheten.
Därför 70.000 uttrycks effektivt som 七十万. Men 77.777 är ett monster:七十から七千七百七十 !

Nästa gång jag nästan fick nog var när vi skulle lära oss vad de olika dagarna i månaden heter. Kolla in detta:

De första tio dagarna i månaden har unika namn.

Första dagen  1日 Tsuitachi. Andra dagen  2日 Futsuka. Tredje dagen  3日 Mikka. Fjärde dagen  4日 Yokka. Femte dagen  5日 Itsuka.

Sjätte dagen  6日 Muika. Sjunde dagen  7日 Nanoka. Åttonde dagen  8日 Yōka. Nionde dagen  9日 Kokonoka. Tionde dagen  10日 Tōka.

Resterande datum använder man suffixet -nichi. 14:e, 20:e och 24:e skiljer sig dock något.

Elfte dagen  11日 Jūichinichi. Fjortonde dagen  14日 Jūyokka.

Tjugonde dagen  20日 Hatsuka. Tjugofjärde dagen  24日 Nijūyokka.

Krångligt, eller hur.